Vid våra förfäders sida

t122003.03.02 – 2003.08.31

Judiska Museet i Stockholm visade från den 2 mars t o m den 31 augusti utställningen ”Vid våra förfäders sida”. I sina Minnen berättar Aaron Isaac om hur mödosamt det var att grunda Aronsbergs judiska begravningsplats 1776. Aaron Isaac måtte ha varit en både stark och kontroversiell församlingsledare, eftersom vissa missbelåtna församlingsmedlemmar skaffade sig ytterligare en begravningsplats i Kronobergsparken drygt tio år senare! Ivriga medlingsförsök lär ha gjorts från rabbinens sida, men faktum kvarstår att det 1787 fanns två judiska begravningsplatser på Kungsholmen i Stockholm.

Tyvärr har de ålderstigna gravstenarna under årens lopp anfrätts hårt b la av den sura Stockholmsluften. Ett restaureringsarbete påbörjades därför, för att rädda dessa unika stenar till eftervärlden.

Judiska Museet i Stockholm erbjöds en unik möjlighet att exponera några av de gravstenar, som restaurerades på Aronsbergs och Kronobergs judiska begravningsplatser.

Museets utställning beskrev judendomens förhållande till döden och sorgen i ett traditionellt hem någon gång under den första delen av 1800-talet, den tid när våra äldsta begravningsplatser Aronsberg och Kronoberg var i bruk. De uråldriga judiska begravningsritualerna samt Chevra Kadishas (Israelitiska Sjukhjälps- och Begravningssällskapets) osjälviska och hedersamma arbete gestaltades med texter, bilder och målningar.

Den största delen av utställningen, ”Vid våra förfäders sida”, ägnades åt de åldriga begravningsplatserna, som utgör ett unikt inslag i Stockholms stadsbild. Med tanke på att allmänheten inte har tillträde till de två begravningsplatserna Aronsberg och Kronoberg var det synnerligen angeläget för museet att för sina besökare visa de enkelt utformade och vackert handhuggna 1700-tals och 1800-talsstenarna, på vilka de avlidnas karaktärer beskrivs i poetiska ordalag. Det varsamma restaureringsarbetet visades också i en särskild del av utställningen.

”Vid våra förfäders sida” var en ljus utställning om livets slutskede, vars konstnärliga utformning skapades av arkitekterna Gabriel Herdevall och Petr Zupanc. I utställningen dokumenterades Aronsbergs och Kronobergs begravningsplatser av fotografen Urban Orzolek.

I samband med utställningen anordnades en föreläsningsserie.

Yvonne Jacobsson
Museichef

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Bevarande av de gamla judiska gravplatserna på Kungsholmen – Aronsberg och Kronoberg

De små judiska begravningsplatserna på Kungsholmen, Aronsberg på Alströmergatan och Kronoberg i parken på Kronobergsgatan, anlades i slutet av 1700-talet av den första grupp judar, som tilläts att bosätta sig i vårt land under Gustaf III:s regeringstid.

Ur europeisk synvinkel var det en sen invandring av judar, men i gengäld var syftena med en judisk bosättning i Sverige väl genomtänkta av dem som verkade för att förverkliga den, framför allt kungen och ett ringa antal honom närstående samhällsföreträdare. Man önskade få tillgång till aktiva yrkesmän av slag som saknades i landet och dra nytta av de utländska handelskontakter som man antog fanns inom den judiska befolkningsgruppen. De som betraktade skråväsendet som ett hinder för näringslivets utveckling i landet hoppades att den judiska invandringen så småningom skulle bidra till skråväsendets avskaffande. Det kan heller inte uteslutas att man ville verka för upplysningstidens idéer om religiös tolerans.

Begravningsplatserna Aronsberg och Kronoberg kom att användas under i stort sett de första 100 åren av judiskt liv i Stockholm, en period av dynamiska förändringar såväl i landet som inom den judiska folkgruppen. När invandringen började var de medborgerliga rättigheterna för judarna starkt beskurna och bosättning tillåten bara på ett fåtal orter. När gravplatserna slutade användas för nya begravningar i slutet av 1800-talet hade judarna fått i det närmaste fulla medborgerliga fri- och rättigheter. Trots gruppens obetydliga storlek, ca 800 personer i Stockholms Judiska församling år 1870, det år då stora synagogan och en ny gravplats stod färdiga, hade en påfallande stor andel församlingsmedlemmar skapat resultat av beundransvärt värde för staden och landet som helhet inom exempelvis industri, handel, hantverk och kultur.

Begravningsplatserna, som enligt judiskt synsätt ska bestå för all tid, utgör betydelsefulla minnesmärken inte bara för efterlevande och Judiska församlingen utan även kulturhistoriskt för Stockholm och landet. Gravplatsernas och framför allt gravstenarnas utformning utgör den äldsta judiska traditionen på området i vårt land, en tradition som församlingens Gravplatskommitté är i färd med att inventera och dokumentera. Vårt arbete bygger på de undersökningar och dokumentationer som gjorts tidigare, exempelvis den utomordentligt värdefulla avskrift och översättning av samtliga gravstenstexter som Moses Fried utförde på 1910-talet och som publicerades 1927 under titeln Gamla judiska gravplatser i Stockholm. Gravplatskommittén har i sitt arbete sedan flera år en god samverkan med och stöd från Stockholms länsstyrelse.

Flera samverkande faktorer medverkar till att gravstenarna förstörs i ökande takt, bland annat vårt ogynnsamma klimat, relativt låg stenkvalitet och grundläggning i lera. Alla gravstenar som alltjämt står kvar har inventerats och åtgärder angivits sten för sten för att dämpa förstörelsen och ge ett lågintensivt underhåll i fortsättningen.

Huvuddelen av gravstenarna saknar enligt judisk tradition människobilder eller bilder över huvud taget men bär i gengäld hebreiska texter, som med bibelord och målande språk ihågkommer den bortgångne. Typsnittet varierar från sten till sten, stundom med lekfullt, ofta med mycket vackert utförande. Textinnehållet är anbringat på stenytan med stark känsla för balans och ordning.

Vårt arbete utgår från att texterna på gravstenarna och det sätt som de är huggna på är de mest värdefulla egenskaperna som bör dokumenteras och inom rimliga gränser bevaras. Därav följer att de gravstenar som bär relativt oskadad text och alltjämt kan räddas från en alltför snabb förstörelse till rimlig kostnad, också omfattas av bevarandeåtgärder.

Stenkonserveringens första etapp, 30 stenar, är utförd. Bevarandearbetet i sin helhet kan komma att avslutas ca 2008.

Bevarandet kommer även att inriktas på en föryngring och kontinuerlig vård av trädvegetationen som är av vikt för upplevelsen av gravplatserna, hur markvegetationen ska kunna förbättras, åtgärder på stängsel, trappor och grindar, hur rester av ruinerade gravstenar kan behandlas och hur information om gravplatserna och restaureringen kan förmedlas på tavlor och i skrift.

Gravplatskommittén har förhoppningen att en presentation av gravplatsernas utformning och i synnerhet utförandet av gravstenarna, som det växte fram under de första 100 åren i Stockholm, liksom bevarandearbetet i övrigt, ska leda till en värdig och rimlig vård av gravplatserna och kunna inspirera utformningen av våra framtida gravstenar.

Utställningen på Judiska Museet var ett led i informationen och dialogen om bevarandet av Aronsberg och Kronoberg.

Petr Zupanc
Gravplatskommitténs ordförande

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

En vandring i utställningen

0004  
0016  
0022  
0030  
0035  
t14  
t36  
t51  
t52  

Powered by WordPress. Designed by WooThemes