Superhjältar och antihjältar i tecknade serier – från Stålmannen till Fröken Märkvärdig

serier_affisch

2011.04.11 – 2011.11.13

”Superthjältar och antihjältar i tecknade serier” är samproducerad med de judiska museerna i Paris och Amsterdam, Musée d´art et d´histoire du Judaïsme och Joods Historisch Museum. Utställningen premiäröppnade i Paris och Amsterdam 2007/2008. Därefter visades den på de judiska museerna i Melbourne och Berlin.

När vi började planera utställningen kontaktade jag Seriefrämjandets ordförande Fredrik Strömberg, som gav oss tipset att ta kontakt med Thomas Karlsson, serievetare och -samlare.

Mötet med Thomas Karlsson blev avgörande för förverkligandet av den svenska versionen av utställningen här på Judiska Museet i Stockholm. Thomas Karlsson, som besitter en djup kunskap om serielitteratur, är utställningens curator. Utan hans engagemang hade utställningen inte kunnat produceras. Vi vill därför varmt tacka Thomas Karlsson för allt ovärderligt stöd!

Även Joanna Rubin Dranger har personligen engagerat sig för utställningens innehåll och formgivning. Hon presenterar i vår utställning sina underbara tecknade serier där fröken Märkvärdig ger uttryck för ett slags vardagsfilosofi. Är hon en hjältinna eller en antihjälte? Hon kanske helt enkelt inte kan placeras i något fack, men fröken Märkvärdig brottas med de stora frågorna i livet, liksom många av oss andra. Ett stort tack till Joanna Rubin Dranger!

Utställningen ”Superhjältar och antihjältar i tecknade serier”, som presenterar ett färgstarkt urval av superhjältar och antihjältar av ett fyrtiotal judiska serietecknare från 1910 till idag, bygger broar mellan amerikansk och europeisk seriekultur.

På Judiska Museet i Stockholm presenterades således olika stilar och flera generationers textförfattare och tecknare, som alla har inkluderat det judiska kollektiva minnet som en väsentlig del av historieberättandet!

Vad kännetecknar då judiska serietecknare? Judiska serietecknare har berättelsen i fokus – den breda berättelsen. Humorn är inte påklistrad utan naturlig. Det finns subtila ingångar till berättelserna. Paralleller kan dras till I B Singers berättandeform.

Utställningen var indelad i olika tidsepoker och redovisade härigenom en kronologisk berättelse om judiska erfarenheter under det senaste århundradet ända fram till idag.

Av naturliga skäl var inte vår utställning lika omfattande som de som visades i Paris, Amsterdam, Melbourne och Berlin. Vi hade anpassat utställningen till museets lokaler och svenska förhållanden.

Vår utställning innehöll fantastiska original och tredimensionella föremål som bara visades hos oss. En del originalbilder som aldrig tidigare hade visats i Sverige.

Under 1900-talets första årtionden ansågs serietecknandet vara en lågt stående konstart, men numera är serietecknandet en högt uppskattad konstform. Konstnärer som bl a Roy Lichtenstein har bidragit till detta fenomen.

Flera spännande evenemang ägde rum under utställningens gång, bland annat en serieskola för ungdomar under ledning av de svenska serietecknarna Per Demervall och Ola Skogäng.

Vill tacka våra samarbetspartners Brombergs Förlag AB, Seriefrämjandet, Serieteket och Åbergs Museum i Bålsta. Ett speciellt tack till Dorotea Bromberg, Kristiina Kolehmainen, Ola Hellsten och Lasse Åberg samt Irit Dagan vid Israels Ambassad.

Tack till Lasse Åberg för att vi fick låna in unika original från Åbergs Museum i Bålsta!

Sist men inte minst, ett varmt tack till Eduard och Sophie Heckschers Stiftelse och privata personer, vars generösa bidrag gjorde utställningen möjlig!

Alla generationer har njutit av seriernas värld, varför utställningen var intressant för allmänheten! Genom utställningen kom besökarna att få en unik möjlighet att återse sina egna hjältar och antihjältar i tecknade serier.

Utställningen ”Superhjältar och antihjältar i tecknade serier” var gränsöverskridande och nyskapande.

Aldrig tidigare hade en så omfattande tematisk serietecknarutställning visats i Sverige!

Yvonne Jacobsson
Museichef

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Judiskt minne i tecknade serier

serier_stalmannenAlla har hört talas om Stålmannen. Men inte alla vet att skaparna av den berömda superhjälten – Joe Shuster och Jerry Siegel – är judar. I den här utställningen får Stålmannen sällskap med många andra färgglada seriefigurer med judisk koppling från 1910 till idag. Vilken roll spelar det judiska kollektiva minnet i dessa serietidningar, seriestrippar och grafiska romaner? Utställningen visar olika stilar och generationer av serieskapare som har införlivat det judiska kollektiva minnet till en viktig ingrediens i sina berättelser.

Innebär detta att serier är en judisk specialitet? Stålmannen och Spirit är inte judiska hjältar och genren uppfanns inte av judiska konstnärer. Ändå har många kända amerikanska och europeiska serieskapare använt sig av erfarenheter från sin judiska bakgrund. I sin tur har de bidragit till det judiska kollektiva minnet och självkännedomen. Utställningen visar att även om konsten att skapa serier inte är unikt judisk, så finns det en specifik historisk koppling mellan serier och judisk kultur.

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Från shtetl till storstadsmetropol

serier_golemJudiska serietecknare under första hälften av 1900-talet kom ofta från invandrarfamiljer som hade bosatt sig i Lower East Side, Brooklyn och Bronx i New York. De uttryckte ofta sitt uppriktiga intresse för de utmaningar och prövningar som invandrare råkade ut för under sin sociala och kulturella integration i det amerikanska samhället. Den första betydelsefulla judiska serietecknaren, Samuel Zagat, började skapa sina karaktärer, framför allt Gimpl Beinish The Matchmaker, i tidningen Daily Forward på 1910-talet.

Serier i judiska tidningar som publicerades på jiddisch (av t.ex. Zuni Maud) och även på engelska (Harry Hershfield, Milt Gross) placerade sina karaktärer i ”slukar-allt- metropolen” New York. Dessa tecknade seriestrippar – så kallade ”funnies” – formade bilden av den judiska invandraren mitt i integrationsprocessen. Deras komiska och älskvärda karaktärer drevs av sitt behov av att lyckas socialt och av ett passionerat engagemang för demokrati. De använde ofta så kallad ”Yinglish”, en blandning av modersmålet (mameloshn på jiddisch) och engelska.

Vid sidan av denna rörelse valde andra konstnärer, som Rube Goldberg, underhållning i form av social satir, och lät aldrig sitt ursprung störa ämnet.

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

De amerikanska seriernas guldålder

serier_capamTillkomsten av den tecknade superhjälten är kopplad till integrationsprocessen av judiska invandrare i USA. Fascinerade av det serieuniversum som uppstått, samlades unga, andra generationens judar i New York och började producera serietidningar och seriestrippar på löpande band för pressen. Mellan 1932 och 1934, började Joe Shuster och Jerry Siegel att skapa en seriehjälte för DC Comics som kom att publiceras i juni 1938 som Superman (Stålmannen). Han följdes i maj 1939 av Bob Kanes och Bill Fingers Batman (Läderlappen), och i december 1940 av Jack Kirbys och Joe Simons Captain America.

De första superhjältarna saknar etnisk och religiös identitet. Deras dubbla identitet – de är också vanliga människor som vi – dömer dessa superhjältar till en ensam tillvaro i den urbana djungeln. Som outtröttliga kämpar för rättvisa drivs de av universella värden som godhet och rättvisa. De ser försvaret av hela den mänskliga rasen som sin huvudsakliga uppgift. Dessa serier var avsedda för den amerikanska nationen i stort. De är lugnande och fantasifulla svar på de prövningar och vedermödor som utlöses av 1929 års börskrasch. De erbjuder också verklighetsflykt från det annalkande hot som 1930-talets diktatorer i Europa utgör. Men också dagstidningarnas seriestrippar får starka judiska inslag. Al Capps Lil Abner (Knallhatten) och Will Eisners The Spirit (Spirit) får enorm genomslagskraft och anses än idag som några av de mest inflytelserika serier som någonsin skapats.

Eisner är en av de första som industriellt börjar massproducera serietidningar enligt löpandebandprincipen. År 1936 grundar han tillsammans med Samuel ”Jerry” Iger Eisner & Iger Studio. De anställer några av de största namnen från seriens guldålder, som Bob Kane, Jack Kirby, Lou Fine, Mort Meskin och Joe Kubert. Åren 1940 till 1952 är Eisners framgångar som störst genom att The Spirit under dessa år är en av USA:s mest populära serier.

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

En ny generation – nya perspektiv

Den generation judiska serieskapare som växer upp efter andra världskriget har stor del i att förnya den seriens traditionella form. I USA är det den underjordiska pressen, ”underground comix”, som ger den ledande rollen till antihjältarna. Robert Crumb och Harvey Pekars judiska antihjältar är ofta självbiografiska och blottlägger de dagliga bekymren och vardagens banala existens.

Kvinnliga serieskapare syns under denna period för första gången på allvar. De attackerar de patriarkala föreställningarna om kvinnan och den antisemitiska synen på den ”judiska prinsessan”. Med hjälp av provocerande, rått och medvetet självironiskt bildspråk använder Aline Kominsky-Crumb (Dirty Laundry och Love that Bunch) och Diane Noomin (Didi Glitz) serieformatet för att beskriva sin smärtsamma emancipation och kvinnors utsatta ställning i samhället.

Under 1970- och 80-talen börjar många serieskapare använda historiskt källmaterial som inspiration för att skapa sina berättelser. Denna blandning av fiktion, fakta och självbiografi är en vitalisering av seriens form.

På ett unikt och narrativt nyskapande sätt kombinerar Hugo Pratt sina barndomsminnen med sin passion för kabbala och stora äventyrare. Hans hjältar (Corto Maltese, Koïnsky) är kopplade till judendomen, antingen genom sin personliga historia eller av nostalgi, ibland genom fantastiska anspelningar på judisk tradition.

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Dagens judiska serieskapare

serier_mausSedan 1990-talets början, såväl i USA som i Europa, börjar judiska serieskapare i strippar och grafiska romaner behandla generations-konflikter och konfrontationer med det förflutna. Berättelserna är ofta mer baserade på fiktion än på självbiografiska fakta och utspelar sig ibland över hela kontinenter, ofta med rent fiktiva element tillagda. Dessa serier bidrar till utveckling av nya visioner för judendom och judisk historia.

Ben Katchors serieromaner och noveller utforskar det förflutna via sina urbana vandringar, vilket ger oss en dokumentär och poetisk vision av judisk existens i New York. I The Golem’s Mighty Swing, kopplar James Sturm ihop rättegångarna mot de judiska och svarta minoriteterna i Amerika på 1930-talet, och leker på så sätt med integrationens tvetydigheter.

Vittorio Giardino har vänt sin uppmärksamhet mot 1900-talets europeiska judar (Max Fridman, Jonas Fink). Han hyllar deras engagemang i de dramatiska omvälvningarna i 1930-talets Europa och utforskar även en försummad aspekt av det kollektiva judiska minnet: livsvillkoren för judar bakom järnridån efter 1945.

Joann Sfar integrerar judisk tradition och historia med den franska seriekulturen. I Le Chat du Rabbin (Rabbinens katt) frammanar han sin farmors värld i Algeriet. I Klezmer han tar oss på en resa till Östeuropa under första hälften av 1900-talet. Han konfronterar lekfullt sina läsare med aktuella frågor. Införlivandet av judiska minnen i serier har också spridit sig utanför Europa. I Israel har Uri Fink och konstnärskollektivet Actus Tragicus (Rutu Modan, Yirmi Pinkus och Mira Friedmann) förnyat den tecknade serien i Israel genom att öppna upp den för den grafiska romanen.

Art Spiegelman och hans grafiska roman Maus, publicerad 1986, var kulmen på en kreativ process som Spiegelman inledde 1972 med två korta berättelser, Prisoner on the Hell Planet och Maus. Detta mästerverk är inte enbart en milsten för seriekonsten utan besitter också en oöverskådlig betydelse för hågkomsten och skildringen av Förintelsen genom att bryta tystnaden och avslöja missförstånd mellan de överlevande och deras barn.

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Fröken Märkvärdig

Joanna Rubin Dranger presenterar i Judiska Museets utställning sina underbara tecknade serier där fröken Märkvärdig ger uttryck för ett slags vardagsfilosofi. Är hon en hjältinna eller en antihjälte? Hon kanske helt enkelt inte kan placeras i något fack, men fröken Märkvärdig brottas med de stora frågorna i livet, liksom många av oss andra. Joanna har en speciell berättandeform. Vi kan bokstavligen följa fröken Märkvärdigs tankar, vilket gör att vi kan följa de olika scenerna på flera plan samtidigt. Joanna Rubin Dranger visar intressanta serieoriginal, tredimensionella föremål och filmen om fröken Märkvärdig.Joanna Rubin Drangerserier_markvardig

 

 

 

 

 

 

 

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

En vandring i utställningen

  

  

  

  

  

  

Powered by WordPress. Designed by WooThemes