Sternverdunkelung

lotte_nelly2005.04.17 – 2005.08.31

Lotte Laserstein och Nelly Sachs
– om exilens villkor.

Sternverdunkelung är namnet på en dikt skriven av Nelly Sachs. Stjärnfördunkling. Hon har själv hittat på ordet. När jag hör det går mina tankar till de sex miljoner judar och övriga, vars liv så obarmhärtigt släcktes under Förintelsen. Men jag tänker också på de människor, som trots allt lyckades överleva. Några kunde rädda sig undan i tid. Deras tillvaro hade förmörkats av nazisternas förföljelser, men efter flykten förmådde de ändå skapa sig en ny existens i exilen.

”Sternverdunkelung” var namnet på Judiska Museets utställning om konstnärinnan Lotte Laserstein och diktarinnan Nelly Sachs, två tysk-judiska kvinnor som båda tvingades i exil och flydde till Sverige. Deras villkor försämrades dramatiskt efter Hitlers makttillträde 1933, och det blev i det närmaste omöjligt för dem att verka i Tyskland.

Exilen var krävande för dessa två konstnärssjälar. De betalade ett högt pris för sin flykt. Deras inre bagage var nedtyngt av smärtan över att ha fördrivits från hemlandet. De bar på sorg, saknad, längtan och djup oro för de nära de hade lämnat efter sig i Tyskland. Nelly Sachs beskriver hur hon ständigt plågas av dåligt samvete med tanke på vad som hände dem som blev kvar.

De fåtaliga föremål som de lyckades få med sig till Sverige kom att ge dem en viktig förankring i det nya hemlandet.

I Sverige hamnade Lotte Laserstein dessvärre utanför de etablerade konstnärskretsarna. Hon kunde dock försörja sig genom att måla porträtt, något hon egentligen inte tyckte om. Vid 90-års ålder fick hon emellertid uppleva en internationell upprättelse. Hon betraktas idag som en av Tysklands mest betydande konstnärer under mellankrigstiden.

Nelly Sachs började översätta svenska författares texter till tyska, som ett uttryck för sin tacksamhet över att ha fått komma till Sverige. Hon knöt därigenom viktiga kontakter i de litterära kretsarna. Sin egen smärta kanaliserade hon i sina dikter. Efter att hennes mor dog 1950 framlevde hon sitt liv i stor ensamhet. Endast författarskapet gav hennes tillvaro mening. På sin sjuttiofemårsdag, den 10 december 1966, förlänades hon Nobelpriset i litteratur.

Yvonne Jacobsson,
Museichef

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

nelly_citatNelly Sachs 1891-1970

Nelly Sachs föddes och växte upp i Berlin. Hon var ett ensamt barn som tillbringade sin tid med att drömma om lekkamrater och dansa till pappas pianospel. Nelly längtade efter kärlek och tillgivenhet, vilket hon aldrig verkar ha fått.

En känsla av övergivenhet fanns hela tiden hos henne. I trädgården på Siegmundshof, där hon ensam lekte med sina dockor, fanns ett litet rådjur som Nelly älskade, som hon kallade lillebror. En liten skål med ett rådjur skänkte hon långt senare till Lenke Rothman, sin många år yngre Seelenschwester (själsfrände), med vars hjälp hon hittade till sina judiska rötter.

Nelly Sachs ville inte resa någonstans, än mindre flytta till ett annat land. Likväl begav hon sig på en resa, både en inre och en yttre, för att överleva. Det var de yttre omständigheterna som tvingade henne till att lämna Tyskland. Hon kom till Sverige den 16 maj 1940. Några dagar innan avresan hade hon även fått order om att bege sig till ett arbetsläger. Räddningen kom i sista stund, någonting hon var tacksam för i resten av sitt liv.

Hon skrev redan i Tyskland, några få saker blev publicerade men känd var hon inte. Det var i exilen hon började skriva, det var först i landsflykten hon hittade sin egen, så särpräglade diktarstil, ett sätt att skriva som tog tag i människors hjärtan och som ledde till ett erkännande och även till Nobelpriset.

1891
Den 10 december föds (Leonie) Nelly Sachs i Berlin.

nelly_1906

1906
Nelly får Selma Lagerlöfs Gösta Berlings Saga på sin 15-års dag.

nelly_1907

1907
Korrespondensen med Selma Lagerlöf påbörjas.

nelly_1939
1939
Gudrun Dähnert reser till Sverige för att förbereda Nelly och Margarete Sachs räddning.

1940
Den 16 maj anländer Nelly till Stockholm.

nelly_1949
1949
Sternverdunkelung ges ut på Bermann Fischer Verlag, Amsterdam.

1950
Den 7 februari avlider Nelly Sachs mor, Margarete Sachs.

1956
Aber auch die Sonne ist heimatlos. Samtida svensk lyrik översatt till tyska av Nelly Sachs ges ut på Georg Büchner Verlag, Düsseldorf und Darmstadt. Samma år publiceras hennes uppsats: Leben unter Bedrohung i tidskriften ”Ariel” samt ett antal dikter i tidskriften ”Texte und Zeichen.”

1960
Får Meersburger Droste-Preis för kvinnliga diktare.

1961
Fahrt ins Staublose. Die Gedichte der Nelly Sachs. Suhrkamp Verlag, Frankfurt am Main. Flykt och förvandling. Ett dikturval redigerat av Erwin Leiser. Med inledning av Johannes Edfelt trycks på Folket I Bilds Lyrikklubb, Stockholm.
Nelly blir invald som korresponderande medlem i Freie Akademie der Künste, Hamburg. Dortmund instiftar ett kulturpris till Nelly Sachs ära: Nelly Sachs-Preis, och utnämner Nelly Sachs som den första mottagaren.

1963
Nelly blir invald som korresponderande medlem i Bayrische Akademie der schönen Künste.

nelly_1964
1964
Än hyllar döden livet: Dikter av Nelly Sachs tolkade av Erik Lindegren. Albert Bonniers förlag, Stockholm.

nelly_1965
1965
Friedenspreis des Deutschen Buchhandels.

nelly_1966
1966
Nelly tilldelas Nobelpriset i litteratur. Hon delar priset med Shmuel Yosef Agnon.

1970
Den 12 maj avlider Nelly Sachs och begravs den 19 maj på den Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm.

 

Oblatenalbum

När Nelly Sachs flydde från Tyskland fick hon ta med sig en enda väska, i denna väska fanns plats för lite kläder och några få personliga saker. Någonting som hade betydelse för Nelly Sachs redan som barn var ett album med bokmärken, det stoppade hon ner i väskan. Albumet som hon kallade Oblatenalbum gav henne tröst som liten, med hjälp av de små bilderna fick hon drömma om någonting som hon saknade i det riktiga livet: lekkamrater. Till albumet återvände hon när hon i exilen kände sig ensam och behövde tröst.
Lån från Kungliga Biblioteket, Stockholm.

oppenChelion

I Chelion beskriver Nelly Sachs sin barndom i Berlin. Hon kallades Liechen som liten, Chelion är omkastningen av hennes smeknamn. I Chelion skriver hon bland annat om hur mycket hon tycker om farmors Oblatenalbum, att hon älskade sin barnflicka Theresa, att hon dansade till faderns pianospel och hur mycket hon beundrade faderns stensamling. Det finns enbart ett fåtal exemplar av Chelion, detta tillhörde Gudrun Dähnert.
Lån från Kungliga Biblioteket, Stockholm.

stensamling

William Sachs hade en gedigen samling av kristaller och ädelstenar. Hela hans samling konfiskerades av Nazisterna. Efter 1933 i Berlin och i exilen levde Nelly Sachs under mycket knappa förhållanden men det var viktigt för henne att försöka bygga upp en stensamling igen. Stenar var viktiga för henne, stenar betyder liv och de förekommer i hennes dikter. Stenar och snäckskal lade hon på ett rosa fat för rosa var hennes älsklingsfärg.
Lån från Kungliga Biblioteket, Stockholm.

oppen_vaska

I den lilla resväskan förvarade Nelly Sachs små föremål som hon hade med sig från Tyskland. Fotografier av vänner, några av faderns ordnar och medaljer, recept, anteckningsblock och ett poesialbum.
Lån från Kungliga Biblioteket, Stockholm.

Nellygstaberling

Nelly Sachs personliga exemplar av Selma Lagerlöfs Gösta Berlings Saga. Hon fick boken i födelsedagspresent 1906. Hon var så fascinerad av historien att hon började brevväxla med Selma Lagerlöf. Tack vare denna brevväxling med Selma Lagerlöf och med vännen Gudrun Dähnerts hjälp fick Nelly Sachs komma till Sverige i Maj 1940.
Lån från Kungliga Biblioteket, Stockholm.

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

lotteLotte Laserstein 1898-1993

Lotte Lasersteins dominerande tema var människor. Efter att 1927 ha gått ut akademin i Berlin, blev hon snabbt uppmärksammad för sina känsliga och skickligt utförda porträtt av gestalter, typiska för den tiden: urbana moderiktiga damer, unga kvinnor som lägger makeup eller främmande ansikten man kunde möta på gatorna i det kosmopolitiska Berlin.

Lotte Laserstein beundrade de gamla mästarna och höll sig på avstånd från den avantgardistiska och abstrakta konsten. Det hindrar inte att målningarna från tiden i Berlin perfekt förmedlar den moderna tidsandan. Den häpnadsväckande föreningen av traditionellt hantverk med tidsenliga motiv, den slående kombinationen av nyktert observerande och sofistikerad penselföring har inte förlorat sin förmåga att fascinera, än idag.

År 1933 avbröts den lovande karriären. Nationalsocialisterna förklarade Lotte Laserstein ”trekvarts-jude” , och hon hindrades i allt större utsträckning från att bedriva sitt yrke. En utställning på Galerie Moderne i Stockholm 1937, gav Laserstein ett gyllene tillfälle att lämna Tyskland med många av sina arbeten. Sverige blev hennes ”andra hem” . Här bodde hon i mer än femtio år och här målade hon de flesta av sina tavlor.

Efter utställningen i Stockholm fick Laserstein ett flertal beställningar på status-fyllda porträtt. I ansträngningarna att etablera sig i det nya landet, gav hon efter för de nya uppdragsgivarnas önskemål och preferenser och anslöt sig till den föreställande konstens ideal med all sin virtuosa teknik och fingerfärdighet. I Sverige ägnade hon sig dessutom mer åt landskapsmåleri än någonsin tidigare. Med sina finstämda tolkningar av Stockholm i klara färger och stämningsfulla skärgårds-perspektiv, tilltalade Laserstein en bred publik.

Även om Lotte Laserstein lyckades försörja sig som målare, bidrog de ekonomiska och psykologiska påfrestingar hon tvangs utstå till att hennes tidigare konstnärliga nivå försämrades.

Sorgen över allt hon hade förlorat med emigrationen – hennes tidigare kreativa förmåga inräknad – speglas i en serie imponerande självporträtt.

1898
Lotte Laserstein föds i Preussisch-Holland, en liten stad i östra Preussen (nu Palsek i Polen).

lotte_1909

1909
Laserstein tar sina första konstlektioner i Elsa Birnbaums privata målarskola.

lotte_1918

1912
Familjen flyttar till Berlin.

1918
Studentexamen (Abitur). Laserstein registrerar sig vid Friedrich-Wilhelms universitet i Berlin för att studera filosofi och konsthistoria. Hon går också i en skola för att lära sig nyttokonst.

1921-1927
Laserstein studerar vid Akademische Hochschule für bildende Künste (konstakademin) i Berlin, och deltar mellan 1925 och 1927 i Erich Wolfsfelds mästarklass.

1930
Flyttar till Nachodstrasse 15 i Wilmersdorf.
Lasersteins stil förändras vid den här tiden, och hon ersätter tidigare plana ytor med starka konturer med en lösare, luftigare penselföring.

lotte_1933lotte_1933_2lotte_1933_3
1933
Som judinna får Laserstein inte längre ställa ut. Hon utesluts ur verkställande utskottet vid Förbundet för kvinnliga konstnärer i Berlin.

1937
Laserstein emigrerar till Sverige. Hennes december-utställning på Galerie Moderne i Stockholm är framgångsrik och den följs av ett antal porträtt-uppdrag.

lotte_1938
1938
För att erhålla svenskt medborgarskap ingår Laserstein formellt äktenskap med Sven Marcus, men de bor aldrig tillsammans.
Hon gör fruktlösa försök att hjälpa sin mor, sin syster Käte och Kätes partner att lämna Tyskland.

lotte_1943

1943
Modern dör i koncentrationslägret Ravensbrück. Systern överlever kriget i Berlin.

lotte_1953

1953

1963
Laserstein går med i Konstnärernas Riksorganisation.

lotte_1977
1977
Tilldelas Kalmars kulturpris

lotte_1983
1987
Utställningar på Agnew’s och Belgrave Gallery i London proklamerar återupptäckten av Lotte Laserstein på det internationella planet.

1993
Lotte Laserstein dör i Kalmar vid 94 års ålder.

 

Abendunterh

Aftonsamtal
Evening Conversation
1948, Oil on hardboard, 121 x 173 cm
Private collection, Germany
Foto: Friedhelm Hoffman

Self_in_front_of_Potsdam

Självporträtt framför
”Kväll över Potsdam”
Self Portrait in front of
”Evening over Potsdam”
1950, Oil on canvas, 65 x 55 cm
Private collection, UKs
Foto: Ur Katalogen ”Sternverdunkelung”

Two_Jewish_Girls

Två Judiska flickor
Two Jewish Girls
1937, Oil on paper, 34 x 45, 5 cm
Private collection, Norway
Foto: Friedhelm Hoffman

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Bilder från utställningen

two_Russ_Girl_w_Compact

Rysk flicka med puderdosa
Russian Girl with Compact
1928, Oil on panel, 31,7 x 41 cm
Nybro Kommun
Foto: Rolf Lind

4Self_at_Easel1938

Självporträtt vid staffliet
Self Portrait at the Easel
1938, Oil on plywood, 128 x 47,5 cm
Stiftung Stadtmuseum Berlin
Foto: Rolf Lind

Powered by WordPress. Designed by WooThemes