Museets historia

Redan år 1981 började Viola och Aron Neuman att planera ett judiskt museum i Stockholm. Det skulle dröja till den 11 januari 1987 innan Nordens första och länge enda judiska museum kunde invigas i Stockholm av den dåvarande kulturministern Bengt Göransson.

Få av de omkring 600 personerna som då deltog i invigningshögtiden anade vilket arbete som hade krävts för att paret Neumans önskan om ett judiskt museum skulle kunna förverkligas. Det fanns på många håll en påtaglig skepticism inför projektet.

Idag anses det allmänt att Judiska Museet i Stockholm (JMS) är en stor tillgång och en viktig resurs inte bara i det svenska judiska livet utan också i den svenska museivärlden.

Redan på ett tidigt stadium slöt en liten krets intresserade personer upp kring tanken på ett judiskt museum däribland professor emeritus Torgny T. Segerstedt, kantor Idy Bornstein, f.d. överbibliotekarie fil. dr Harry Järv, f.d. hovrättslagman David Glück och fru Esther Kirstein. De kom sedermera alla att ingå i museets styrelse.

Att finna lämpliga museilokaler var inte lätt. Ingen institution var beredd att hysa nykomlingen under sitt tak. Till slut fick museet sin plats i ett före detta mattlager i det tredje magasinet i Frihamnen. Man kan nästan säga att en cirkel slöts när museet placerades i Stockholms frihamn. År 1775, ungefär samtidigt som den första judiska församlingen bildades i Stockholm, slog sig nämligen en grupp judiska handelsmän ned i portofrancostaden (frihamnen) Marstrand på västkusten.

I samband med utställningar söker museet kontakt med olika museer och andra institutioner samt inte minst privatpersoner runt om i landet. Utan det intresse och den generositet som museet hela tiden möter när det gäller att få del av kunskap och tillgång till föremål skulle det vara svårt att göra givande och rika utställningar.

Engagemanget för JMS framgår också av att det finns en vänförening med ca 1000 medlemmar. Judiska Museet har under de drygt 20 år som museet verkat bemannats av en alltmer åldrande frivilligkår, den s k ”museifamiljen”, som med stort engagemang guidat och agerat museivärdar. Av naturliga skäl har museifamiljens led tyvärr blivit allt glesare. Personalen och ”museifamiljen” har skapat en alldeles speciell och mycket personlig stämning som museets besökare uppfattar och gärna talar om.

I en tid av tilltagande motsättningar i samhället ser JMS det som en viktig uppgift att kunna förmedla kunskap om judendomen, judiskt liv i Sverige sedan mer än 200 år tillbaka och om nazismen, andra världskriget och Förintelsen. Det är framför allt genom levande kontakter och kunskap som rasism, nynazism och antisemitism skall kunna motverkas.

1994 utdelades Svenska Museiföreningens pris till ”Årets Museum” för första gången. Judiska Museet fick då denna utmärkelse med motiveringen ”Att visa det positiva som skaparglädje, konst och livsvilja i kampen mot negativa och mörka krafter gör Judiska museet till en viktig aktör i kampen mot okunskap, rasism och främlingsfientlighet”.

2018 öppnar Judiska Museet i nya lokaler på Själagårdsgatan i Gamla stan.

Powered by WordPress. Designed by WooThemes