Mago – den svenska scenens elegant

mago_affisch2009.11.01– 2010.09.15

Utställningen ”Mago – den svenska scenens elegant” är den första retrospektiva utställningen i Sverige om Magos stora bidrag till den svenska teater- och filmscenen.

Mago, född Max Goldstein, arbetade med alla de stora från Karl Gerhard till Ingmar Bergman, men få svenskar känner till hans bakgrund och familjehistoria…

Max Goldstein föddes den 22 mars 1925 i Berlin. Efter att nazisterna tog makten utsattes hans far, som var tysk jude, för svåra trakasserier innan han till slut lyckades fly till Sverige. Familjen kunde återförenas 1939 då även Max, hans bror Peter och modern i sista stund fick utresevisum.

Karl Gerhard och Marlene Dietrich
Mago gjorde kostymer för teater, revy och film, och är känd både utomlands och i Sverige.

Han arbetade med Karl Gerhard i åtta revyer. Marlene Dietrich kallade Mago för sin ende sanne vän – en stor brevsamling finns bevarad och i utställningen visar vi några originalbrev. Jarl Kulle ansåg att Mago var 200% professionell. Och Mago älskade sina primadonnor: Git Gay, Zarah Leander och flera andra av teater- och filmvärldens stora stjärnor.

Ingmar Bergman
Första samarbetet med Ingmar Bergman var 1953 med kläder till Gycklarnas Afton. Senare gjorde Mago både kläder och dekor till flera av Bergmans produktioner för film, TV och teater. Sammanlagt blev det 12 filmer och flera teaterpjäser för Dramaten.

Med utställningen hedrar Judiska Museet en av Sveriges största kreatörer inom teater och film. Ett helt fantastiskt livsverk, inte minst med tanke på att Mago var flykting och i sista skälvande minuten lyckades undkomma Förintelsen som beseglade de europeiska judarnas öde.

Mago hade en sällsynt begåvning, som inte bara ledde till en enastående karriär, utan också till livslånga vänskapsrelationer, som den till Marlene Dietrich och Harriet Andersson.

Vi hoppas att utställningen ”Mago – den svenska scenens elegant” skall intressera en stor publik och att många nya målgrupper; inte minst unga människor, intresserade av mode, film och teater skall hitta hit.

Mago lämnade många spår i den värld och tid han verkade. Här på Judiska Museet får besökarna lära känna en av vår tids största kostymskapare i en magnifik och färgsprakande utställning, som jag tror att vi kommer att minnas länge!

Varmt välkomna!

Yvonne Jacobsson
Museichef

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Uställningsgrupp:
Yvonne Jacobsson, Museichef på Judiska Museet, utställningsansvarig, producent
Peter Gripewall, t f Museichef på Sveriges Teatermuseum
Yael Fried, utställningsassistent, informatör
Anna Bergman och Nils Harning, utställningsformgivare/scenografer, curators

Judiska Museet framför ett varmt tack till nedanstående personer och samarbetspartners:
Peter Goldstein, Magos ende bror, som lånat ut skisser och privata föremål. Utan Peter Goldsteins vänliga medverkan hade utställningen inte blivit möjlig.
Harriet Andersson, skådespelare
Micael Bindefeld, PR-konsult & festarrangör
Erika Blomberg, ansvarig för Dramatens färgeri
Markus Blomfeld, ansvarig för kostymsamlingen i Rotebro
Karl Gabor, fotograf/lay-out
Barbro Hellsing, Dramatens kostymförrådschef
Jan Herdevall, filmare Sound & Music
Johan Johansson, Folkers band
Dag Kronlund, chef för Dramatens arkiv och bibliotek
Lars Norén, översättningar
Agneta Pauli, tidigare administratör och scenograf vid Dramaten
Tino Rivero, Folkers band
Lotta Rudman, Dramatens färgeri
Fredrik Rundqvist, chef för Sfi.s filmservice i Rotebro
Karin Shepard, förrådsansvarig Dramaten
Eva Wallien, kostymchef Teaterhögskolan
Filmen om Mago
Bengt Wanselius, fotograf
Lars Collin, som intervjuat Mago
Peder af Ugglas, musik
Byggnation och måleri
K-Å Westerlund Byggnads AB

Samarbetspartners:
Goethe Institutet i Stockholm
Deutsche Kinematek – Museum für Film und Fernsehen
Judiska Bibiloteket
Kungliga Dramatiska Teatern
Stockholms Stads Utbildningsförvaltning
Strindbergsmuseet
Svenska Filminstitutet
Sveriges Teatermuseum genom Peter Gripewall

Judiska Museet i Stockholm tackar speciellt:
Barbro Osher Pro Suecia Foundation för mycket generöst bidrag till utställningen och Micael Bindefeld AB för fantastiskt engagemang och storsint arrangemang i samband med invigningen samt kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth som invigde utställningen!

Sagt om Mago:
”Det hörs på artistnamnet ”Mago”, doften av 50-tal, den där tunna linjen som framhävde kropparnas konturer, den lyxiga känslan av sammet, siden och strutsfjädrar. Ingmar Bergman såg något annat hos honom: den extrema formkänslan. De firade triumfer i ”Hedda Gabler” på Dramaten 1964, ett lyckligt möte mellan två skamlösa esteter. Magos dekor (det hette så på den tiden) frossade i Bergmans kärlek till rött;….//…”
skriver Leif Zern i DN 8/4 2008 efter att Max Goldstein avlidit.

”Magos fallenhet för och attraktion till det feminina gör också hans kostymer intressanta ur ett genusperspektiv: i hans skapelser påvisas femininiteten som drömlik konstruktion, men också som mask, redo att plockas av eller sättas på.”
Louise Wallenberg ur ”Film – kulturtidskrift om film”, sommar 2008

Sagt av Mago:
”En urringning kan vara huvudnumret”
”De som står i rampljuset har rätt till all hänsyn och omsorg från min sida”
”Mina damer och herrar, de kläder jag tecknar ser ni i rampljuset”
”Man kan aldrig hitta på för mycket. Verkligheten gör det ju hela tiden”

Dietrich till Mago:
Han är min ende sanne vän!” ”Always gives, never requires!”

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

mago_logenMago och Teatern

Redan under barndomens och skolålderns år i 1930-talets Berlin fascinerades den unge Max Goldstein av den magiska värld som teatrarna och biograferna uppvisade. Redan i dessa unga år tecknade han ner det han såg och upplevde i en rad välgjorda teckningar.

Som ung flykting i 1940-talets Stockholm kommer Max i kontakt med teaterverksamheten vid såväl Aftontidningens ungdomsoperetter som teaterverksamheten på Mäster Olofsgården och på Borgarskolans stora sal (Dramatikerstudion). Max tecknar förlagor till kostymer och dekorer. Samtidigt ser han flera revy och teaterföreställningar i Stockholm.

Det är som tidningstecknare och illustratör Max Goldstein får sina första engagemang. Vid mitten av 1940-talet illustrerar han bl.a. teaterrecensioner och artiklar i Aftontidningen och i Expressen. Genom detta arbete får han kontakter inom teaterns värld och möter flera av dåtidens stora artister.

Hösten 1949 får Max Goldstein, som nu på allvar etablerat sig som Mago, uppdraget att rita kostymerna till Sven Paddock och Nils Pernes revy på Scalateatern, Stockholm, Vi skrattar igen. Som nyengagerad primadonna uppträder Git Gay. Kritikernas dom om texter och sketcher är nedlåtande, medan primadonnans, liksom kostymtecknarens, insatser möts med bravur.

Redan följande år, 1950, är Mago husleverantör till Sandrewkoncernens tre teatrar i Stockholm – Scala, Södra Teatern och Oscarsteatern. På Scala och Södra Teatern frodas revyerna, om än i olika genrer och dignitet, medan på Oscars har operetten sin fasta bas. Södrans revy Farväl till fyrtiotalet var en hyllning till det nya löftesrika 50-talet och som primadonna lanserades här Naima Wifstrand, denna aktris som gjort stora succéer i en rad operetter redan i det tidiga 1900-talet och som nu efter ett antal år av tystnad gör come back på teaterscenen.

Scalateaterns uppsättning Komik på liten gata var en mindre pretentiös uppsättning. Som debut på Oscarsteatern ritar Mago 1950 kostymerna till operetten Rose Marie (Harbach/Hammerstein II). Denna uppsättning kommer även att bli Sonja Stjernkvists debutuppsättning för Stockholmspubliken.

Även Karl Gerhard hade detta år fått upp ögonen för Mago som kostymtecknare. Till Karl Gerhardrevyn Där de stora torskarna går, med premiär i Göteborg och senare i Stockholm levererar Mago kostymskisserna.

Revy och operett kom att dominera Magos verksamhet för teaterscenerna under hela 1950-talet. Det är Sandrewkoncerenens teatrar i Stockholm – Scala, Södran och Oscars – samt Karl Gerhards revyer som står för uppdragen. Från 1955 gör Mago också en rad uppdrag i Köpenhamn.

mago_catwalkI bevarade kostymer och kostymskisser skiljer sig de olika genrerna ganska markant, även om en elegant lekfullhet känns igen genom hela materialet. Till revyerna på den tidiga Scalateatern, vilka får anses som de mest folkliga, gör Mago en rad fantasifulla kostymer där framförallt de kvinnliga kostymerna oftast kan karaktäriseras som pikant ekivoka. Mycket bar hud och utmanande detaljer kännetecknar dessa kostymer, kostymer där även primadonnan kan uppträda i baddräktsliknande body med en stor markerad rosett på stussen. Eller med brösten markerade som samtida telefoners nummerskivor. Både Mago och Harriet Andersson har återberättat deras först möte i kostymateljén 1950 då Harriet Andersson säger till Mago ”Jag är inte anställd här för att visa naveln” Varpå Mago replikerar: ”Jag har ritat skissen och fått den godkänd, så gå och tala med kamrern.”

För Karl Gerhards revyer ritar Mago en rad kostymer inspirerade i den parisiska revytraditionen på Moulin Rouge och Lido . Git Gay kläs i paljettprydda ålskinnsklänningar med plymdekorationer. Stor elegans.

Magos kostymer till operetterna på Oscars är mer sobert tillbakahållna, även om lekfullheten fortfarande finns där. Sonja Stjernkvists kostym i Rose Marie 1950 är folkloristiskt enkel, liksom Ulla Sallerts änkekostym i Glada Änkan 1954, även om Magos änka 1954 tillåts sväva ut i balen i ett smalt ålskinn med pärlor och paljetter likt Git Gays revymunderingar. Hanna Glavaris soldaters uniformer har dessutom utrustats med en pikant bollfrans som återkommer i fler av kostymerna, liksom att dansarna uppträder i atletiska kostymer i samma tyg som soldaternas gehäng. Bollfransen är ett återkommande signum för Magos kostymer under en stor del av 1950-talet.

Under 1960- och 70-talen är Magos verksamhet spridd på många plan. I Sverige gör han både kostym och dekor till en rad uppsättningar på Dramaten och Stockholms Stadsteater. Samtidigt designar Mago scenbilder och kostymer till en rad europeiska teatrar i Köpenhamn, Oslo, London, Helsingfors, München, Wien, Malmö, Helsingborg m.fl. Magos sista uppsättning blir Bildmakarna på Kgl. Dramatiska Teatern i Stockholm, 1998.

Peter Gripewall
Tf museichef
Sveriges Teatermuseum

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

mago_pliceradMago – ett nästan mytiskt namn med anknytning till teater och film, i min generation

Våra vägar korsades då och då när jag fick ett uppdrag som tog mig till filmens eller teaterns värld. Alltid hans vassa tunga och alla spännande historier om kända skådespelare/skådespelerskor runt om i världen!

Men det var först 1985 vi kom att arbetade tillsammans. Jag blev Dramatens förste anställda fotograf och ett av mina första uppdrag blev att fotografera en pjäs som heter Kattlek av Istvan Örkeny med regi av Lasse Pöysti. Mago stod för scenbild och kostym. En av skådespelerskorna var Hjördis Petersson, den åldrande aktrisens sista roll. Att se Mago assistera och hjälpa henne med kostymprovning m.m. gjorde mig varm i hjärtat. Han visste verkligen hur man behandlar en primadonna..

Sedan dess har vi arbetat tillsammans ett flertal gånger och våra kaffepauser i lunchrummet på Dramaten finns djupt i mitt minne. Mago hade en åsikt om det mesta och förstås också om tidens mode, som diskuterades flitigt runt kaffebordet. Jag minns att frågan kom upp varför han inte hade designat kläder. Hans svar blev ”mitt kall är teatern och filmen.” Kaffepauserna blev till vänskap och jag fick tillfälle att hjälpa till med några av hans utställningar där han visade sina underbara kostymskisser. Men det var först 1998 när vi båda arbetade med Ingmar Bergmans uppsättning av Bildmakarna som jag för första gången kom till Magos lilla ateljé på Gärdet i Stockholm och fick se hans skisser. Det lilla rummet var fyllt praktiskt taget från golv till tak med hans skisser och kostymböcker. Det var då min idé föddes att försöka göra en videodokumentär där Mago visar sina skisser och berättar för kameran. Projektet drog ut på tiden och vår planerade resa till Berlin fick ställas in då Mago blev hastigt sjuk. Det blev sedan aldrig något tillfälle att resa till Berlin.

mago_sickanMina videotaper hamnade på hyllan för ofullständiga roliga projekt, som kanske en dag kommer realiseras. När Judiska Museet i Stockholm tog kontakt och berättade om sina planer på en utställning om Mago fick jag möjlighet att färdigställa filmen och låta Magos skisser ”dansa”, men framför allt får vi höra hans berättelser och dråpliga minnen från hans långa liv inom film och teater, och vi får därigenom en liten inblick i hans enorma produktion.

Stockholm den 18 september 2009

Bengt Wanselius
fotograf

Fotografen Bengt Wanselius film om Mago visas i utställningen. Filmen är textad till engelska.

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Några föremål

mago_teaterbok

 

 

 

 

 

 


Teaterbok
1938/39, Berlin

Mago hade två favoriter: den monokelprydde hyperelegante Hubert von Meyernick och den slanka, raffinerade Genia Nikolajewa:
”Från augusti 1935 förde jag prydligt bok över alla filmer jag såg. Bakom filmens titel satte jag en liten röd stjärna som tecken på att filmen var barntillåten. Skådespelarna skrev jag också upp och de jag hade tyckt särskilt bra om fick ett rött streck under sina namn.” Mago ur boken ”Klä av, klä på…” 1988

mago_soldater

Åtta soldater i elastolin
…//…i den stora leksaksaffären, som låg alldeles i närheten. Där upptäckte jag att det fanns leksakssoldater i färggranna uniformer från Fredrik den stores tid. Dessa samlade jag sedan enträget på ända tills vi tvingades resa från Tyskland: Preussens store kung till häst, hans generaler Ziethen och Seydlitz, Die langen Kerl’s och musikkåren där morianer var trumslagare…//…Vi hade i skolan börjat tala om Fredrik den Store… bilden av den hjältekonung nazisterna nu hyllade. Min idol var även Hitlers.”
Mago inspirerades av dessa leksaksoldaters uniformer och epåletter när han tecknade uniformer (exempel på sådana skisser kan ses i utställningen).
Mago ur boken ”Klä av, klä på…” 1988

mago_skylt

Faderns läkarskylt
Judiska läkare fråntogs rätten att utöva sitt yrke i en lag som kom 1935. Innan dess målades judiska läkares skyltar över med röd eller gul färg eller klistrades över med bojkottplakat. Judiska läkare fick endast behandla judiska patienter. Den 5 oktober 1938 ogiltigförklarades judiska pass i Tyskland. Passen stämplades med ett rött J. Sverige och Schweiz, de enda s.k. neutrala länderna i Europa, medverkade till detta beslut. De judiska männen fick tilläggsnamnet Israel och kvinnorna tilläggsnamnet Sara i sina pass och i alla övriga identitetshandlingar. Även på Dr Fritz Goldsteins läkarskylt finns tilläggsnamnet Israel.

mago_marlene

Marlene skissen
”Det ’goda tyska,’ det som hade funnits där och liksom vi inte fick plats, hade för mig på något sätt tagit gestalt i den vackra, med fantastiska fjädrar och svepande pälsverk klädda skådespelerskan. Marlene var också Berlin. När jag tecknade gav jag kvinnorna hennes drag och hämtade inspiration av hennes dräkter. Mina första trevande försök att rita kostymer för scenen bar sina tydliga spår…”
Mago ur boken ”Klä av, klä på…” 1988

mago_kalender

Arbetskalendrar/dagböcker 1981, 1983, 1986 fulltecknade med noteringar om arbetsuppgifter och –möten.

mago_hot

Hotbrev från nynazistisk grupp
Under åren 1992-1993 utsattes Max och Peter Goldstein för hot genom upprepade telefonsamtal och brev från nynazistiska grupper. Detta hotbrev ”Död åt ZOG*” – från vitt ariskt motstånd – kom till Magos bror Peter 1993.
* ”Zionist Occupation Government” (sionistiska ockupationsregeringen) och dess akronym ZOG syftar på en konspirationsteori enligt vilken judarna i hemlighet styr ett land och att landets regering bara är en marionettregim. Uttrycket används ofta av olika antisemitiska rörelser, bland andra nynazister i USA och Europa, ultranationalister som Pamjat i Ryssland, högerextremister i Polen samt nynazistiska och högerextrema organisationer i Sverige. Källa: Wikipedia

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

En vandring i utställningen

mago_prickar

mago_prickar

mago_prickar

mago_prickar

mago_prickar

mago_prickar

mago_prickar

mago_prickar

Powered by WordPress. Designed by WooThemes