Fürstenberg i stan…?!

furstenberg_natteffekt2007.10.29 – 2008.03.16

För första och med all sannolikhet enda gången kunde ett stort urval ur den finaste samlingen av nordisk sekelskiftskonst från Göteborgs Konstmuseum visas i Stockholm.

Judiska Museet i Stockholm fick en unik chans att låna in denna förnäma samling av nyckelverk målade av våra stora nationalkonstnärer eftersom Göteborgs konstmuseum under denna period stängde galleriet för att b l a installera en ny klimatanläggning.

Under rubriken ”Fürstenberg i stan…?!”, visade Judiska Museet 16 verk av Vilhelm Hammershøi, Ernst Josephson, Christian Krogh, Carl Larsson, Bruno Liljefors, Erik Werenskiold, Carl Wilhelmson och Anders Zorn.

Utställningen visade inte enbart de epokgörande konstverken utan skildrade även flera judiska mecenaters personliga insatser och stora betydelse för det svenska konst- och kulturlivet.

Yvonne Jacobsson
Museichef

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Tiden kring Fürstenberg

Svenska judar har gjort betydande insatser för det svenska samhällets utveckling. Judiska företagare spelade en framträdande roll inom svenskt näringsliv i mitten på 1800-talet. Särskilt många fanns inom textil- och manufakturhandeln. Omkring en fjärdedel av alla svenska grosshandelsfirmor drevs i judisk regi.

Vid samma tid uppstod en judisk bankir- och diskontoverksamhet. Flera av dessa företag låg till grund för utvecklingen av ett modernt svenskt bankväsende t ex Skandinaviska Banken och Göteborgs Enskilda Bank.

Judiska affärsmän öppnade dörrarna för nya verksamhetsområden, exempelvis Bröderna Bonniers bokförlag och Bröderna Davidsons restaurang Hasselbacken.

Under senare delen av 1800-talet fanns åtskilliga judar på ledande poster inom svenskt närings- och kulturliv. Många av dem lade då tonvikten vid det svenska snarare än det judiska arvet.

Pontus Fürstenberg var tredje generationens jude. Hans farfar hade kommit från Tyskland som en av de första judiska invandrarna. Pontus far Levi tog namnet Fürstenberg efter släktens hemstad i Mecklenburg. Familjen bosatte sig i Göteborg på 1830-talet och drev ett framgångsrikt bomulls- och ylleväveri.

Pontus gifte sig i med sin ungdomskärlek Göthilda Magnus, vars far, Eduard Magnus, hade skapat sig en stor förmögenhet som grundare av Göteborg privatbank. Eduard Magnus var motsträvig till äktenskapet och därför fick paret vänta med att gifta sig till efter faderns död. De gifte sig år 1880. Pontus och Göthilda hade då hunnit bli 53 resp 43 år gamla.

Göthilda skrev till sin vän konstnären Geskel Salomons dotter Cecilia: ”… Att jag känner mig innerligt nöjd och lycklig kan du vara övertygad om, och det är så skönt att åter ha fått något att leva för. Jag var mycket ensam och kände mig ibland så övergiven. Nu har jag fått den att leva för, som sedan min ungdom alltid varit mig kär, och jag vill hoppas vi sedan vi blivit äldre skola för varandra förljuva våra återstående levnadsdagar”.

Göthilda förde i boet med sig det rymliga palatset på Södra Hamngatan vid Brunnsparken och en förmögenhet på 4 miljoner kronor (i dagens penningvärde hundrafalt mer). Palatset blev det Fürstenbergska hemmet samt galleri till den växande konstsamling som paret investerade i. Många konstnärer bodde längre eller kortare tid i deras hem och vistades utomlands med hjälp av ekonomiskt stöd från paret Fürstenberg.

I det svenska konst- och kulturlivet finns det runt om i landet många exempel på den stora betydelse ett stort antal mecenater har haft genom sina personliga insatser och/eller de tillgångar de på olika sätt har ställ till förfogande.

Då det gäller bildkonsten är Pontus och Göthilda Fürstenberg i Göteborg och Ernest Thiel i Stockholm speciellt ihågkomna genom Fürstenbergska Galleriet i Göteborgs Konstmuseum och Thielska Galleriet i Stockholm.

Judiska Museet har nu fått möjlighet att låna in 16 verk ur de Fürstenbergska samlingarna från Göteborgs Konstmuseum.

För Stockholmarna blir det ett unikt och förmodligen aldrig återkommande tillfälle att samtidigt få se så många verk ur Pontus och Göthilda Fürstenbergs samlingar i vår stad.

Jag hoppas att många Stockholmare skall ta tillfället i akt och njuta av en av Sveriges finaste samlingar av sekelskifteskonst.

Ett postumt tack till Pontus och Göthilda Fürstenberg för deras fantastiska mecenatskap och samlargärning och för att de ville göra sina 260 verk tillgängliga för allmänheten!

Yvonne Jacobsson
Museichef

.………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Fürstenbergska Galleriet

Banden mellan Göteborg och Paris
Fürstenbergs andra samlarperiod infaller under den turbulenta tid, då de unga opponenterna med beslutsamhet intar den konstpolitiska scenen. Nya vindar från Frankrike blåste i slutet av 1870-talet ända upp till Norden och sopade undan gamla invanda värderingar. Pontus Fürstenberg rycktes med av entusiasmen och hans och Göthildas hem (och kök) öppnades allt som oftast för den brokiga skaran av konstnärer. /…/ Sommaren 1883 hade de båda gjort en resa till Köpenhamn tillsammans med sin släkting Ernst Josephson och där besökt ett par imponerande privatsamlingar. /…/ Dessa samlingar inspirerade dem till att fortsätta med planerna på en tillbyggnad.

I januari 1885 stod det T-formade galleriet på 166 kvm i tung nyrenässansstil färdigt och inrymde då landet störa största samling samtidskonst. Nu kunde paret Fürstenberg stolt öppna dörrarna för de konstintresserade besökarna och visa upp den konst de inhandlat direkt av konstnärerna eller vid besök på större utställningar. I en stor gästbok fick besökaren, som huvudsakligen tillhörde stadens överklass, skriva in namn, yrke och adress och redan första året finns ca 900 namn vackert plitade i boken. För Pontus Fürstenberg ingick det nyöppnade galleriet i det sociala mål han satt upp för sig själv och som också bekräftades av hans utnämning till hedersledamot av Konstakademin – visserligen hårt kritiserad av Opponenterna, Konstakademiens ärkefiender – och till hedersdoktor för Lunds universitet.

När Pontus Fürstenberg med Richard Bergs storslagna nationalromantiska målning (Nordisk Sommarkväll 1899-1900) satte punkt för sin samlargärning omfattade samlingen ca 260 verk. Hans skyddslingar hade återvänt till den svenska huvudstaden och etablerat sig där eller i sin hembygd. Göteborg hade vid den här tiden visserligen vuxit i storlek – vid sekelskiftet hade staden drygt 130.000 invånare – men den hade förlorat sin betydelse som landets konstmetropol.

Genom paret Fürstenbergs donation fick emellertid staden ett unikt dokument över det sena 1800-talets konstriktningar. Vid deras död, Göthilda avled 1901 och Pontus 1902, tillföll den omfattande konstsamlingen staden Göteborg, för att den enligt makarnas önskan i sin helhet skulle kunna visas för allmänheten. /…/”

Konstens Göteborg,
Nedslag i fyra sekel
Göteborgs Konstmuseum

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Pontus och Göthilda Fürstenberg

I det svenska konst- och kulturlivet finns det exempel på den stora betydelse som ett antal mecenater har haft genom sina personliga insatser och tillgångar som de på olika sätt har ställt till förfogande. För bildkonsten är Pontus och Göthilda Fürstenberg och Ernest Thiel betydande. Utan dessa människors intresse och generositet skulle många konstnärer aldrig ha haft en möjlighet att utvecklas eller kulturinstitutioner att byggas.

Det blomstrande Göteborg var en bra grogrund för de unga strömningarna inom konsten som växte fram under 1800-talets senare hälft. Göteborg blev den radikala konstens arena. Enorma förmögenheter skapades i staden under denna industrialismens intensiva uppbyggnadsperiod. Pontus Fürstenbergs storartade insats som konstsamlare och mecenat infaller i huvudsak under denna period.

Pontus Fürstenbergs farfar Abraham Levi kom från Tyskland till Sverige och var en av de tidiga judiska invandrare som beviljades rätten att slå sig ner i Sverige. Pontus far, Levi, tog sig namnet Fürstenberg efter släktens hemstad i Mecklenburg. Han bosatte sig i Göteborg på 1830 –talet och drev ett framgångsrikt bomulls- och ylleväveri. Många av familjen Fürstenbergs vänner var förmögna judiska familjer som familjen Heyman, Levisson, Warburg och Magnus. Eduard Magnus hade skapat sig en betydande förmögenhet som grundare av Göteborgs privatbank och som delägare i Carnegie Sockerbruk. Pontus Fürstenberg och Göthilda Magnus hade redan som unga planerat en framtid tillsammans. Det skulle emellertid dröja många år innan deras önskan uppfylldes; Eduard Magnus var emot äktenskap mellan affärsmannen Pontus Fürstenberg och hans dotter Göthilda, giftermålet fick alltså vänta till 1880 då Göthildas far varit död i drygt ett år. Pontus och Göthilda hade då hunnit bli 53 respektive 43 år gamla.

De bosatte sig i Göthildas barndomshem, det rymliga palatset på Södra Hamngatan vid Brunnsparken. Göthilda förde med sig en förmögenhet på 4 miljoner kronor. Palatset blev således det Fürstenbergska hemmet samt galleri till den växande konstsamling som paret investerade i. Många konstnärer bodde längre eller kortare tid i deras hem och vistades utomlands med hjälp av ekonomiskt stöd från paret Fürstenberg.

Pontus Fürstenberg gjorde sina första konstinköp på 1860-talet men samlandet tog fart först på 1880-talet då han intresserade sig i hög grad för de konstnärer som reste till Frankrike; däribland Carl Larsson, Ernst Josephson, Anders Zorn och Bruno Liljefors.

Efter Pontus Fürstenbergs död flyttades galleriet till Göteborgs Konstmuseum. Det fanns ingen klausul i testamentet om att samlingen skulle stanna kvar i ”palatset” och den flyttades därför till museet.

Den Fürstenbergska samlingen är en av Sveriges finaste av tidig 1900-tals konst med några av Nordens främsta konstnärer.

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Ernest Thiel + andra mecenater

Ernest Thiel (1859-1947)
Ernest Thiels far var vallon och hans mor judinna. Familjen flyttade från Norrköping till Stockholm 1867 och hans far Jacques Thiel blev kompanjon med sin svåger Jakob Stieble i firman B. Leja.

Ernest Thiel var först gift med Anna Josephson, en av konstnären Ernst Josephsons kusiner. 1897 var deras skilsmässa ett faktum till följd av Ernest förhållande till änkan Signe Hansen som han sedan gifte sig med.

Bankiren Ernest Thiel lade grunden till sin konstsamling genom att köpa Bruno Liljefors målning Morgonstämning 1896. 1901 köpte han ett antal arbeten på Konstnärsförbundets utställning och året därpå inhandlade han ytterligare 19 konstverk. 1905 presenterades Ernest Thiel för Edvard Munch och de båda männen fick omedelbar kontakt vilket även ledde till att Ernest köpte att antal verk av den norske konstnären. Precis som hos Fürstenbergs växte hos Ernest Thiel både känslan för och kunskapen om konst.

Familjen Thiels våning på Strandvägen rymde inte all denna konst och Ernest Thiel letade efter en lämplig tomt att bygga ett hus på. Den av Ferdinand Boberg ritade vackra villan ute på Djurgården skulle vara ett hem att bo i men också en inramning åt den allt större konstsamlingen. 1905 var huset färdigt för inflyttning och 1907 invigdes det.

Första världskriget knäckte Ernest Thiels ekonomi och 1922 var han helt ruinerad. 1924 köpte den svenska staten Thielska Galleriet och två år senare öppnades det för allmänheten efter att en del konstverk hade sålts bland annat till utlandet.

Nedan följer namn på fler mecenater, med judisk bakgrund, som i Sverige under 1800– och 1900-talet, givit sitt bidrag i vitt skilda områden såsom, konst, vård, omsorg, sociala ändamål, naturvetenskap, forskning med mera.

Margit Lamm (1895-1978), Stockholm
Minnesfond för utlandsstudier till biblioteksanställd personal i Stockholm. 1979 avsattes ett kapital om 200 000 kronor som sedan vuxit till cirka 4-5 miljoner kronor på 2000-talet. Avkastningen under hela 90-talet fram till nu har varit cirka 250 000 kronor/år.

August Abrahamson (1817-1899) och Otto Salamon (1849-1907). Nääs
Startade slöjdskola för pojkar och flickor.

Eva Fredrika Bonnier (1857-1909). Stockholm
Från 1903 skänkte hon årligen 10 000 kronor till konstnärlig utsmyckning på offentliga platser och i offentliga byggnader i Stockholm, t ex Carl Milles skulpturgrupp Lekande björnar vid Berzelii Park, Carl Eldhs skulptur på Birger Jarlsgatan.

Clara Lachmann (1864-1920) Ystad.
I sitt den 26 mars 1920 dagtecknade testamente förordnade Clara Lachmann att fondkapitalet, cirka 2 000 000 kronor, skulle användas för att främja den skandinaviska samkänslan.

Isaak Hirsch (1843-1917) Stockholm
Donerade mer än 10 miljoner till välgörande ändamål, bland annat till boende för utblottade sjuka familjer.

Anton Natanael Ruben (1846-1922) Karlskrona
Skänkte stora gåvor och donationer, bland annat till Hälsovårdsnämnden Karlskrona stad för sjukvårdens behov.

Felix Neubergh (1896-1995) Göteborg
Felix Neubergh skänkte 40 miljoner kronor genom sina omfattande fonder till bl a resestipendier, välgörenhet, stipendiefond för konstnärlig utveckling, och äldrevård.

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Bilder i utställningen

furstenberg_natteffekt

”Natteffekt”
av Anders Zorn, 1895
Olja på duk, 161 x 106 cm

”Jag har börjat flera brev till Eder men ej afslutat dem. De börjar alltid med någon begäran och så har jag blygts. Men jag kommer alltmer underfund med att til mitt kall hög tiggeri..”

Det är den store Anders Zorn som sänder detta beklagande i ett brev till Fürstenberg 1892. Anders Zorn var ju annars den medlem av konstnärsförbundarna, som lyckades leva på sin konst och även skapa sig en förmögenhet.  Också målningen Natteffekt med den anslående demimonden, som likt en nattfjäril fladdrar ut i Paris nattliv, införlivades med samlingen.

furstenberg_galleriet

”Interiör från Fürstenbergska galleriet”
av Carl Larsson, 1885
Akvarell på papper, 78 x 56,5 cm

”Samma år som galleriet invigdes målade han (red anm Carl Larsson) den lilla akvarellen Interiör från Fürstenbergska galleriet…Carl Larsson och Ernst Josephson fick bo idet fürstenbergska hemmet – att måla porträtt krävde tid och tålamod. Stillhet och koncentration tycks råda i galleriet. Emellertid skriver Ernst Josephson till vännen Per Hasselberg att ”Larsson håller som bäst på att måla en interiör af galleriet med Snöklockan som hufvudpjes. Själv håller jag på med värdinnan. Det går muntert till däruppe, må du tro, och Pontus håller skrattmusklerna igång med sina hokus pokus-skoj, friskare än vanligt”.”

furstenberg_sangkammaren

”I sängkammaren”
av Vilhelms Hammershøi

furstenberg_pf

”Pontus Fürstenberg”
av Ernst Josephson.

Powered by WordPress. Designed by WooThemes