Det Judiska Stockholm

jds_bild11989 – 1990

Scenografen Peter Holm skapade en vision av det judiska Stockholm under mer än 200 år. Man vandrade på en stadskarta där gator med judisk anknytning fick mötas. Rummet ramades in av Stockholms sky line och en fris av namn på idag aktuella judiska organisationer, föreningar, och institutioner. Fem byggnader rymde exempel på olika verksamheter, ”Synagogan” informerade om församlingens grundande och utveckling och om de tre synagogorna i Stockholm. ”Klippgatan 19” symboliserade Söderjudarnas liv och hantverksverksamhet av olika slag. Bonnierhuset speglade olika författares, förläggares, bokhandlares och tryckares bidrag till vår stad, ”NK-huset” grundat av Josef Sachs 1915 presenterade judisk bank- och affärsverksamhet och i ”Thielska galleriet” stiftades bekantskap med judiska konstnärer och mecenater. Ur utställningen Det judiska Stockholm :

Ville en jude före år 1775 stanna i landet mer än 14 dagar krävdes att han lät döpa sig. ”Den förste svenske juden” Aaron Isac (1730-1816) kom till Sverige från Tyskland 1774. Ett år senare hade han förmått den svenska staten att tillåta att judar skulle få bosätta sig i Sverige och behålla sin religion. Gustav III och Stockholms överståthållare Carl Sparre hörde till de svenskar som i upplysningstidens anda och av ekonomiska skäl talade för en judisk bosättning i Sverige. Aaron Isaac beskriver i sin intressanta självbiografi, ”Minnen”, hur han etablerade sig i Stockholm och inte helt utan problem med sina inflyttade fränder grundade en församling. Originalmanuskriptet, som syns på bilden, är skrivet på jiddish. Miniatyren föreställande Aaron Isaac är utförd av J.A. Gillberg 1825. Sigillstämpeln i stål, ett sigill för guvernören av St. Barhtelemy, är gjord av Aaron Isaac 1787.

Stockholms Mosaiska Församling – numera Judiska Församlingen – grundades 1775 av Aaron Isaac. I Stockholm finns det tre synagogor. Den Stora synagogan, som syns på bilden, är ritad av arkitekten F W Scholander och invigdes 1870. I den finns en orgel och gudstjänstordningen är konservativ. Synagogan ligger på Wahrendorffsgatan intill Församlingshuset och Minnesmonumentet över Förintelsens offer. Två ortodoxa synagogor finns. På S:t Paulsgatan finns synagogan Adas Jisroel, som tillkom på 1870-talet för östeuropeiska judarna som bodde på Söder. På Riddargatan ligger synagogan Adas Jeshurun. Inredningen kommer från en synagoga i Hamburg som undgick Kristallnattens förstörelser 1938 och fördes till Sverige 1939. Fotografiet visar överrabbin Marcus Ehrenpreis som förrättade Isaac Grünewalds begravning 1946 på Norra begravningsplatsen. De fyra begravningsplatserna Aronsberg (grundad 1776), Kronoberg (grundad 1787), Norra (Haga) och Södra (Sköndal) är historiska monument och en källa till kunskap om judiskt liv.

Judarna på Söder, som kom österifrån till Sverige under andra hälften av 1800-talet hade svårt att försörja sig. Många började därför med gårdfarihandel. Vanliga yrken var sömmerska, skräddare, körsnär och pälshandlare, skomakare, lump- och skrothandlare. Små familjeföretag startades och från Söder spred man sig till andra delar av staden. Jiddishspråket levde kvar bland Söderjudarna.

Författarinnan Nelly Sachs (1891-1970) flydde från Berlin till Stockholm 1940. Hennes texter kretsade alltid kring det judiska folkets historia och hennes egna och andra judars upplevelser av förföljelser, skräck och död. Hon fortsatte att skriva på sitt modersmål och hennes texter översattes till svenska. År 1966 delade hon tillsammans med den israeliske författaren Agnon nobelpriset i litteratur. På bilden syns Nelly Sachs original Nobeldiplom och fotografi. Nobelkuvert. Nobelservisen började användas 1991.

………………………………………………………………………………………………………………………………………..

En vandring i utställningen

jds_bild2

jds_bild3

jds_bild4

jds_bild5

Powered by WordPress. Designed by WooThemes